Optimist.

Jag är verkligen en optimist när det gäller att få saker gjorda. Tycker jag har all tid i världen att göra allt. Till slut så kommer verkligheten mot mig och boom, så upptäcker jag att jag har inte all tid i världen till att göra allt jag vill. Känner du igen dig?

När vi flyttade ner till Kamala, så hade vi inget direkt bestämt på vad jag skulle syssla med. Några idéer hängde i luften, men inga direkta beslut. Vi tog dagarna lite som dom kom. Dom två äldsta tjejerna hade en vardag i alla fall. Skola. Det första skolåret hade vi med oss en lärare från Karlstad till tjejerna. Deras skolgång fungerade kanon bra. Under den tiden kom vi i kontakt med fler som ville stanna längre stunder här på Phuket och att öppna en skola vart vårt stora projekt. Under alla åren som vi hade skolan i gång, kom jag att lära känna många underbara lärare som verkligen vill ge alla elever det där lilla extra. Jag fick även vänner för livet! Dagarna vart fyllda med arbete. Dagarna hade helt plötsligt inte tillräckligt med timmar i sig.

Jag, Optimisten Nr 1
Jag, Optimisten Nr 1

Trots det så hade jag det inte ens i närheten av hur det var hemma i Sverige. Gå upp tidigt, väcka barnen, laga frukost, köra barnen till skolan, åka till jobbet, sluta jobbet, hämta barnen, handla mat, laga middag, städa, tvätta och mycket mer som hör vardagen till. Jag har haft det lugnare, har det lugnare. Har fortfarande en vardag, men kan välja mina stressmoment. Om jag inte har hunnit handla till middagen, är det enkelt att sätta sig på moppen och åka ut och äta, både billigare och godare. Om jag inte hinner tvätta, så har jag möjligheten att lämna in min tvätt på ett tvätteri och hämta upp det dagen efter, nytvättat och stuket. Jag hade möjligheten att välja mellan att vara en stressad mamma eller en som hinner vara med mina barn.

Idag driver jag mitt företag hemma i huset, via en dator. Jag kan välja när jag vill jobba, när jag går upp och vad jag gör däremellan. Ändå räcker inte mina dagar till. Hur kommer det sig? Kan det vara så att jag har kommit in i ett för lugnt tempo? Tror jag måste börja med att se över hur dagarna ser ut. Planera mina dagar. Fast det kan vara till problem också. Som i måndags; jag hade planerat min dag och höll mig till min planering. Tills min revisor ringde och sa att jag måste komma nu, idag, och skiva på boksluten. Kan jag komma i morgon? Nej, nu. Så det var bara att sätta sig på moppen och åka. Saker som detta händer hela tiden. Det finns inte så mycket framförhållning här. Saker ska göras just NU!

Förra veckan försvann i all hast, som vanligt. Men planering av blogginlägg, fotografering, studera och social media ska göras, för nu finns det inga mer ursäkter av att dagarna inte räcker till. Dom SKA räcka till!

// Maria

MyTaste

myTaste.se

Bli först att skriva en kommentar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *